Tjena Tjena...
Idag har det gått i ett kan jag lova! Jisses vad fort vissa saker kan gå ibland. Jag kom helt ovetandes till jobbet i morse om vad som väntas skulle... men det gick ju! =)
I morse hade jag en plan för dagen, saker jag skulle ta i tu med och lösa bara. 8 av 10 saker ser jag som avklarade så här efter dagens slut och det är ju bra. En grej jag absolut inte trodde att denna dag skulle innebära var att stå framför typ 40 pers på Arbetsförmedlingen bredvid min chef som håller lite föredrag om oss. Helt oförberett ställer jag upp på detta spektakel och med facit i hand så var det ganska roligt! Detta gör vi om tänker jag =)
Igår kväll var ingen bra kväll för min psykiska hälsa kan jag säga.... det snurra ett par frågor i mitt huvud, saker som för ett par år sen hade vara lätta val men idag är det mer komplicerat än så, tänker inte gå in på detaljer, men så vad det helt enkelt. Mitt i mitt "det-är-väldigt-synd-om-mig" - forum i mitt huvud laddade jag ner än sk motivationsapp till min icke supermoderna Smartphone. Det är en kille, som jag för tillfället inte minns vad han heter, som coachar i olika vardagssituationer. Coolt men lite nördigt tänkte jag.
Imorse när jag satte på delen "Måndagsmorgon" höll jag på att väcka hela kåken med ett ASGARV! Fatta "Ja det är måndag, för många är det en tråkig dag, men för dig är den en helt underbar måndag, det är lugnt att det varit stressigt på morgonen och att det blev sent igår men gå och lägg dig tidigt ikväll så är du sen ikapp och denna måndag är dag som du bäst på" typ i stil....
Jag måste väl motvilligt erkänna att denna måndag kändes ju lite lättare efter det leendet när jag gick ut från min dörr i morse =). Tydligen fungerar den i alla fall.
Idag har jag även lyckats gjort det jag gått och dragit på i tre års tid nu. Jag har nu tagit mitt cellprov. Duktig flicka! Nu är det så att jag har världens bästa barnmorska, eller vad nu heter nu för tiden, så egentligen var det inga problem. Men Ing-Marie på Lovisa mottagningen här Norrköping, det finns verkligen ingen som hon. Den kvinnan skulle jag vilja ha med mig i handväskan varje dag, mer positiv och peppande människa får man leta efter. Hon är den som fick mig att var lugnet själv under min graviditet kan jag lova, hon övertyga mig att en förlossning är ingenting och hon var förbannat ärlig om hur man mår efter en förlossning och hur amning är. Tack vare henne hade jag förmodligen inte känt mig så förberedd som jag gjorde den där natten mellan den 17 augusti och 18 augusti 2009.
Med tanke på hur förbannat rolig dag och spännande dag jag har haft så kan jag säga att det nu ska bli underbart skönt att få nanna kudden....
Natti Natti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar