Det lilla monstret...

... som åter igen har en plats i min kropp måste flytta ut nu igen. Det är lika med en förändring i mitt liv. Ja, nu är jag ju nyseparerad tänker ni och det är ju sant. För andra hade det kännts som hela livet vänts opp och ner och allt runt omkring är ett rent kaos. Men så är det inte för mig. Det är en känsla av befrielse jag har i kroppen när det gäller den biten i mitt liv. Att få en fet bamsekram av sin son när han kommer hem läker varenda litet skrubbsår i mitt hjärta och höra honom tjattra och leka här hemma är som smör på en macka. Det är bara så det ska vara.

Men det finns även andra saker man måste ta i tu med.

Ja det är det där störningsmomenten i vardagen och det som drar energin ur kroppen. Det är det som gör mig desorienterad och okoncentrerad på vad jag ska göra. Målen blir allt mer suddiga men en del är fortfarande helt klara.

På det privata planet har jag mig och min sons välmående på fem-topp listan. Vi ska ha det bra och jag har ansvaret för det. Vi kan säga att det målet är ju uppnått

Sen har man ju ekonomin. jag lova mig själv en gång att jag alltid ska kunna stå på egna ben no matter what. Ja, nu står jag här med en 97m2 stor 4:a med hutlösa hyra, men jag ser inget problem i det. Jag vet att det kommer gå ihop sig och jag vet att jag klarar det, trots inköpet av den lilla gula pärlan med fyra hjul. Ekonomin är minst bekymrande.

Tredje plats kommer mina sociala mål. Jag har ett stort behov av människor. Vilket jag nu ska ta tillbaka och jag ska njuta av varenda minut.

Fjärde plats kommer den personliga utvecklingen Hur jag är och hur bara jag mår. Att unna sig egentid och njuta av det.

Femte platsen. LEV NU! inte sen då är det försent.

Sen har vi ju jobbet.

1. personalens utveckling och välmående. Vi är team och för er som inte visste det så är vi helt underbara!

2. Min egna ledarskapsutveckling, här hemma sitter jag ständigt med någon ledarskapsbok. nått kan man alltid lära sig.

3. Rutiner och kontroll = Resultat

4. Denna punkt önskar min chef ligger på plats nummer ett. Jag skulle vilja säga att den ligger på delad 1:a och 4:e plats. Attityden. Min chef anser att jag har vissa attitydsproblem, något som jag till viss del kan hålla med om, men då kommer vi ju utsökt in på punkt nr 3. Men jaja...

hur man vänder och vrider på mina mål så väl privata som de jobbrelaterade så handlar alltid konflikten med sig själv om något hot. Man känner sig hotad på något plan. Det man behöver göra är att hitta hotet, definiera vad det är och gör något åt det helt enkelt. Där är jag nu, med start imorgon så går vi in på delen "gör något åt det".

Nu säger jag Godnatt